Genomförd Karta och kompasskurs... blev en otrolig succé!

Jag vill börja detta inlägg med ett citat, för inget gör mig gladare än om upplevelsen att vara med på ett av mina evenemang får detta resultat. Citatet är hämtat från en av de fantastiska deltagarna på förra helgens superlyckade Karta och Kompasskurs.

Citat:

”Att få vara ute hela dagen i en så här gemenskap och ta del av tips och information utan att känna sig dålig för att man inte är en van "super-vandrare" är något jag gärna gör om igen. Underbart!”

(Fler citat från deltagare sist i inlägget.)

En glad, frusen men ack så fokuserad grupp av kompassutövare mitt i kursen.

Samling vid Äventyrsbanan i Nacka.

Klockan var 09.00 när vi vandrade iväg på Karta och kompasskurs.

9 kvinnor och 2 män inklusive undertecknad, stövlade iväg spända, glada och nyfikna på den för dagen av snö åter vita marken. Nog var det lite snopet att barmarken försvann i ett nafs kvällen innan och kyla och snö nu fick råda.

Men utan gnäll och varmt klädda tog vi oss ett par hundra meter ner till Sandasjön i Erstaviks naturområde i Nacka. Vi följde den sista delen på Sörmalandsledens etapp 1 och vårt första stopp blev dess härliga kallkälla. Vi drack oss otörstiga av källvattnet och började så smått att prata med varandra.

Det fina i att vandra en stund innan själva kursen är att människor tenderar att börja prata med varandra, utbyta tankar och bli så smått vänner innan tankearbetet ska utföras, detta är något jag anser är viktigt när det kommer till att lära sig i grupp.

Samling 09.00, jag har genomgång av dagens äventyr. Foto: Veronica Sjödin

Här släcks törsten ur den av pudersnö täckta marken och dess rinnande vatten.

För att gruppen skulle ta in omgivningen tog vi den norra sidan av Sandasjön, upp för berg och ner för klippor, bitvis var det riktigt halt. Men hjälpsamheten var lika stor som det var gott humör så allt gick fantastiskt. Jag bad gruppen ta in omgivningen i första hand för att sedan vid ett senare tillfälle kunna avläsa hur denna faktiskt återspeglades på kartan. Bra att inte fokusera på för många uppgifter med en gång.

Upp för berg, med fokus på hur omgivningen såg ut.

Efter en dryg timmes vandring var vi framme vid platsen för kursen och vi var redo att starta karta och kompassutbildningen. Först fick deltagarna lära sig hur många steg du har på 100 meter genom att vi ett flertal gånger vandrade på en grusväg fram och tillbaka. Alla deltagare noterade sina personliga steg.

Efter detta var det genomgång av kompassen, hur den fungerar som instrument, vad man ska tänka på, hur man lär sig att gå åt olika väderstreck... men vi avvaktade med att använda kartan. Att göra en sak i taget är också min filosofi, att man senare kan sätta ihop dessa färdigheter tror jag är givande ur inlärningsperspektiv.

Jag fixade och donade med vissa av deltagarna så att de skulle känna sig bekväma med kompassen... Att förstå hur den röda nålen skulle vara i den större röda pilen i kompasshuset var lite knepigare för vissa än för andra, men plötsligt såg jag hur alla vände sig rätt efter kompassnålen, vi skrattade glatt åt att det gick att lära gamla hundar att sitta 😂

Tänk vad lite övning kan göra, plötsligt satt det, även hos gamla hundar... 🤩🧭

Den röda nålen i den röda pilen, inte alltid så lätt 🤩

Efter detta var det dags att bege sig upp på en tallhed, för att praktisera detta vi lärt oss, dags för kompassövningar i riktig terräng. På vägen upp mot tallheden fick deltagarna prova på att räkna sina steg och visa för mig hur långt 100 meter är, så kul att se fokuset och inlevelsen i övningen.

Att stega 100 meter kräver fokus, här påväg upp mot tallheden.

Väl uppe på tallheden, fick gruppen lägga ner sin ryggsäck som ett startmärke. Övningen gick ut på att vandra 200 meter i en fyrkant och komma tillbaka till ursprungsplatsen. Från startplatsen skulle deltagarna med andra ord vandra 50 meter i nordlig riktning, sedan 50 meter i östlig riktning sen 50 meter i sydlig riktning för att avsluta med 50 meter i västlig riktning, om detta utförts riktigt skulle de bli stående bredvid sin ryggsäck igen.

De stegades och vreds på kompassen, gud vad de kämp