Tänk vad små saker i livet kan få stora konsekvenser. Att vistas med andra, dela tankar och ideer om saker som intresserar oss ger så mycket. Tack för att ni ville följa med på detta äventyr... Trevlig läsning du som är nyfiken... Många bilder finns i inlägget och orkar du inte läsa allt kan bilderna berätta en hel del i sig. Missa inte de vackra nattbilderna i slutet
Det fantastiska gänget jag tog ut på vandring med övernattning och eldkurs.
Nu ska jag berätta något riktigt fint. 💕🙏🏻
Människor med gemensamt intresse och som träffas får livet att smaka med guldkant.
För två veckor sedan var det åter evenemangsdags för mig och The Outdoor Four. På schemat för helgen stod konsten i att göra upp eld i alla väder, övernattning, vänskap och Naturupplevelser.
En grupp härliga människor trillade så sakteliga in på den för dagen utsatta startpunkten. Lite nerver och små skratt kom från de nyfikna deltagarna.
När alla hade kommit hälsade jag välkommen och drog regler, syfte, samt lite allmän information om området och vad deltagarna förväntades uppleva och lära sig under turen.
Jag, samt 9 kvinnor och 1 man vandrade iväg från Vissvass i Tyresö kl. 10.00, målet för dagen var Styvnäset längst ut på en landtunga i Östersjön. Deltagare från Stockholm, Västerås och till och med så långt som från Leksand i Dalarna, hade slutit upp för att gemensamt göra en vandring med övernattning och fokus på Eldkunskap. Med fulla ryggsäckar och extra vikt i form av vedträn skuttade vi iväg.
Som vanligt på mina vandringar tog det inte många minuter innan samtalen i gruppen var igång. Skratten avlöste varandra och deltagarna som tidigare inte träffas var otrolig givmilda med att dela information om såväl utrustning som tidigare erfarenheter.
Den första biten vandrade vi längst ett jordbrukslandskap, med fötter nötandes både stig och asfalterad mindre väg. Samtal kring vikt, sovsäck, (kommer den att räcka eller kommer jag att frys) stod högt på agendan. Ett par av deltagarna skulle för första gången prova sina nya hängmattor, något som är perfekt att göra såhär tillsammans med andra. Många nyfikna tankar kring detta och hur sömnen ämnade sig att bli i dessa mattor, de vana hängmatteanvändarna gav råd.
Kustleden var vår led
Åkerlandskap med vandring på gammal asfaltsvägen första kilometern.
Vi gick ner mot Åva. Vid Åva finns ett litet vattendrag i innersta delen av en havsvik. Det fina med Åva är att i den bäcken som ligger där går havsöringen upp och leker. Det finns en byggnad precis vid bäcken och en trappa för fisken att gå upp i. När fisken passerar stugan räknas den och på så sätt hålls koll på hur mycket fisk som kommer att föröka sig till kommande generationer havsöringar.
Gänget vandrade över den lilla träbron som leder över bäcken. Viken glädje det infann sig i gruppen när vi plötsligt skådade flera fiskar som stod på kö i bäcken påväg mot räkneverket. Vi stannade en extra kvart och bara tog in naturens skådespel.
Med span på stigande fisk, en mäktig upplevelse (syns två st. fiskar i bilden)
Här är en av dom
Efter denna fantastiska upplevelse vandrade vi vidare och rundade så viken i Åva, fortsatte vår vandring ut mot Styvnäset där vårt läger skulle upprättas och där Kursen i eldkunskap skulle gå av stapeln.
Nu hade jag planerat det så fiffigt att att fokus sakta men säkert, längst vandringen, skulle flyttas mot kursens budskap… ELD.
Vi vandrade längst Kustleden med havet på vänster sida om oss och branta bergssluttningar med grova höga granar på den andra. Längst vattnet hade bävern fällt en uppsjö enorma björkar, var vid jag lätt kunde visa på hur naturens brännbara material kunde inhämtas. Hur det yttersta fin fina delen på björkens näver (tunt som silkespapper) kunde insamlas och stoppas i fickorna där det med värmen från kroppen skulle torka även om det hade regnat.
Bävern hade jobbat på bra och det var lätt att hitta träd att visa näver på. Här två deltager som kryssar fram mellan fallna stammar.
Det slog mig hur intensivt deltagarna lyssnade. Till min stora glädje ställdes också en massa frågor.
Jag bad deltagarna uppmärksamma längst vandringen om de kunde se saker som brann bra, hur de skulle kunna göra för att få upp eld om det var i en nödsituation.
Vi vandrade upp och ner, upp och ner längst kusten, alltid med ett leende på läpparna, och frågor kring eld och vad som brinner.
Uppför längst den sluttande, av mossa, klädda bergssidan.
Ner under stock och upp över sten.
Längst med kusten på led, vårdofterna var underbara
Sen bar det av nerför igen, en fot framrör den andra.
Efter 2 timmars vandring upp och ner i skogen stannade vi och tog lunch. Alla i gruppen fick en timme på sig att äta, göra vad dom ville. Det är viktigt i en grupp att ha fasta tider, det tycker i alla fall jag. Vissa kastar i sig maten och vill sedan slumra i 45 minuter, någon annan älskar att laga mat från grunden, så en timme var det som gällde för paus. Under lunchen hördes intressanta samtal kring det deltagarna hade lärt sig kring eldning såhär långt.
Dags för lunch, ryggsäckarna vägde mer än brukligt, kolla in extra vedklabbar som var och en av deltagarnavbar med sig, för att inte nöta på skogen för mycket vid eldning.
Välsmakande lunch på en klippa 25 meter över havet
En timme att förfoga som deltagaren själv ville... kanske bara sitta att njuta
Vi vandrade vidare efter lunchen, och jag gick igenom flera olika detaljer i eldning... OCH... visade gruppen hur dom hittar naturens egen bensin, Tjärved/Töre.
Jag lärde deltagarna vad dom skulle kika efter, hur dom kunde hitta en tjärstubbe i naturen och under under mark hugga sig en bit tjärflisa att tända eld med. Jag högg loss var sin liten bit tjärved, som deltagarna fick med sig, det doftade starkt av terpentin om bitarna. Gruppen fick sedan leta efter dessa stubbar längst återstoden av vandringen, de sa till när de hittat en, jag högg försiktigt, vi tittade och provade att dofta.
En tjärstubbe, hugger under marknivå,
Fuktig, doftar terpentin och brinner som bensin
Vi vandrade på igen, upp och ner längst med bergssidan. Vi vandrade ner not en äng och över en trästege över ett staket och så småningom kom vi fram till Styvnäset. En intressant iakttagelse var hur olika personer har olika referensramar för längd. Några var helt slut efter vandringen, ryggsäcken var packad för tungt och satt dåligt. Någon annan tyckte att vi inte alls gått så långt och kände inte av vikten alls. Här är viktigt att ha fokus på den som är svagast i gruppen, den som är minst tränad och att den personen får bestämma takten för gruppen.
Med ett leende över staketet 🤩
Vid 14.30 var vi framme på styvnäset och deltagarna fick fritt välja var de ville slå upp sina tält och hängmattor, det blev lite som ett kollektiv med mattor och tält i en stor härlig klunga. Själv placerade jag mig på ett berg en bit ifrån, ett ställe som jag ofta använder när jag är där.
Deltagarna hittade sina lägerplatser nära varandra.
Jag slog upp mitt tält och njöt av dagen. Så fantastiskt att få lära ut kunskap till andra som så tacksamt tar emot detta. Jag var helt lycklig. Gruppens dynamik var perfekt.
Mitt eget paradisställe att slå upp tältet på.
Min tältplats, borta på udden över vattnet är deltagarnas lilla by
Alla deltagare fick nu ett par timmar egen ”hopp och lek-tid" för att göra vad de ville. Först runt 17.30 var det dags för eldkunskapskursens huvuddel. Själv passade jag på lägga mig ner och summera dagen så långt, jag funderade på hur det kändes i gruppen. Jag kunde bara konstatera att det var den bästa av grupper, allt gick smärtfritt. Skönt dock att få lite tid att göra ingen ting, bara ta in den vackra omgivningen... Och koka kaffevatten... ☕️👌
Otroligt vacker vik
Lite avkoppling och summering
När det var dags för eldkurs senare på kvällen samlades vi vid Styvnäsets ena anordnade eldplats. VIKTIGT VID ELDHANTERING ATT DETTA GÖRS MED FÖRSIKTIGHET. Vi gick igenom de olika momenten i eldning. Vad som tar eld, vad vi gör upp eld med, vad som brinner lätt och vad som sedan brinner länge. Även vikten av att bygga elden i rätt ordning och hur du underhåller eld när den håller på att falna.
Något som var svårt för en hel del av deltagarna var att hantera en yxa. Deltagarna fick öva hur de skulle hålla både vedträ och yxan för att lätt kunna dela veden. Här var det ett och annat skällsord som slank ur deltagarna… Tror jag uppfattade både Faan och Jävlar… 😂
Genomgång hur du använder yxan på ett bra sätt
Det som var mest spännande att se var om deltagarna skulle snappa upp hur de skulle göra för att antända saker med ett tändstål. Jag visade både hur bomull och näver antänds som tändmaterial och hur enkelt man tänder om man gör på rätt sätt. Jag tände en liten eld för att de skulle få se att det faktiskt fungerade, en eld som jag snabbt släckte då tanken var att deltagarna senare skulle i grupp få tända det stora kvällsbålet.
Vad tar eld, vad tänder du med? Tändstål, bomull kvistar, gräs och annat som är bra vid start av eld.
Jag tillverkar en tändboll att slå gnistor från eldstålet i
Jag demonstrerar hur jag tänder och bygger mitt eldtorn.
Jag visar och berättar hur jag tänker kring eld och hur du senare matar elden för att den ska hålla sig vid liv
Alla deltagare fick så ett aluminiumfat som de fick lägga nere i sanden vid stranden, allt för att säkert kunna elda. De tog fram alla kunskaper de fått under dagen och satte igång. Energin var hög, fokuset 100% på att få upp eld. De började med att göra en eldboll av torrt gräs med fyllning av smått näver, de la pinnar i olika storlekar på varandra och byggde torn. Plötslig brann det i allas lådor och glädjen viste inga gränser. En deltagare var så lycklig över att kunna göra upp eld ”under vatten” som hon sa. Det hon menade var att tören som vi hittat i en stubbe även briner om det regnar. Hon hade under många år velat lära sig detta och nu kunde hon. Flera gånger brast deltagaren ut i et ”Nu kan jag göra upp eld under vatten!”
Min själ log i smyg av deltagarnas glädjeyttringar.
Att göra upp eld blev en enkel match för deltagarna.... de hade verkligen lyssnat.
Överallt där deltagarna satt i gruset vid vattnet steg först lite rök och sedan en flamma. 🤩👌🔥
Efter utförd kurs fick deltagarna i grupp göra upp den stora lägerelden som vi skulle hålla vid liv under kvällen. De samarbetade och fick utan problem upp en fantastisk eld, en sådär hänförande som underbara eldar kan vara.
Deltagarna visade att du verkligen snappat upp alla bra detaljer kring skapandet av en bra eld.
Samling i kvällssolen kring deltagarnas fina eld.
Vi satt runt elden och pratade, utvärderade dagen, någon grillade, en annan tog fram mackjärnet och värmde på efterrätt. Alla njöt av lugnet och tryggheten som elden gav. Mörkret lad sig och elden framträdde mer majestätiska än någonsin tidigare.
Majestätisk eld att vila blick och sinna på
Vid 22.30 var alla deltagare, inklusive undertecknad, helt slut, vi sa god natt till varandra och kröp in i våra tält och hängmattor, slank ner i våra ljuvliga sovsäckar. Jag avslutade kvällen med att i mörkret ta lite fina bilder på mitt upplysta tält.
Någon sov i lätviktstält
Andra slank ner i sina hängmattor
Själv lekte jag lite med min mobilkamera och lampan i tältet, det var stjärnklart i natten.
Natten var lugn och kall. Sömnen blev sisådär för mig då sovsäcken var vald efter vikt och inte rådande kyla. Jag kunde konstatera att vintersäcken lätt kunde ha fått följt med ett par veckor till.
En kylslagen morgon visade sig när tältduken veks åt sidan
Trött och lite kylslagen, den gamla komforttemperaturen gäller inte på en 20 år gammal sovsäck
Det blev frukost på bryggan i morgonsolen med några deltagare. Efter frukost packade gruppen ihop sina saker, stuvade ner i ryggsäcken. Vi samlades för en sista härlig lagbild.
Frukost på bryggan i soluppgången
En kopp kaffe och mexicanasoppa till frukost
Vänskap på bryggan
Ryggan packad med alla prylar
Ett otroligt gäng som även förgyllde min vistelse på denna tur, så glad att jag fick guide er. (Två saknas på bild då dom önskade att inte vara med)
Vi satte av hemåt längst samma väg som vi kommit. Alla var glada, de flesta hade sovit fantastiskt i sina nya hängmattor. Gladast av alla var deltagaren som dagen innan lärt sig att göra upp eld ”under vatten”.
- Joakim, tänk nu kan jag göra upp eld under vatten, utbrast hon och log med hela ansiktet.
Jag vet faktiskt inte hur många gånger denna deltagare tacksamt berättade detta… och glädjen jag kände
de inombords var obeskrivlig. Tänk att någon kunde vara så tacksam över något som jag lärt ut. TACK du deltagare du gjorde min dag!
Påväg hem längst kustleden
Vacker kustlinje, ibland lättare att vandra längst vattnet.
En glad och väldigt tacksam deltagare... som jag är så glad att jag lärt känna.
Vi vandrade ner till Åva, klättrade över alla fällda bävergnagda björkar som låg som ett slagfält längst vattnet, vi rundade viken, INGA fiskar syntes till. Tänk vilken tur vi hade haft dagen innan när de tålmodigt väntade på sin tur i bäcken och vi kunde stå där och betrakta skådespelet.
Bäverns krigsfält blev en hinderbana att forcera
Vi vandrade längst åkermarken och landade tillbaka vid starten för turen, exat i utlovad tid.
Vi hävde av oss våra ryggsäckar, samlades och jag sammanfattade äventyret. Alla verkade oerhört tacksamma över helgens vandring och den nya kunskap om eld som deltagarna fått med sig för resten av livet.
Flera gjorde klart att de ville bli inbjudna flera vandringar och det måste var den bästa av betyg man kan få!
Vi kramades hej då, och på riktigt sved det lite i hjärtat att skiljas från dessa fantastiska deltagare.
Kanske var det den bästa vandringen/Evenemanget jag anordnat någonsin, även om de tidigare också varit underbara… och det berodde som vanligt så klart på deltagarna och deras fantastiska personligheter.
TACK FÖR ATT JAG FICK FÖTROENDET ATT LÄRA UT ELDKUNSKAP TILL ER !
Hoppas vi ses igen!
Admin
Joakim Gellner
🍀Outdoor_Jocke🍀
Vill du också vara med på ett av The Outdoor Fours kommande Evenemang gör du lättast i att anmäla ditt intresse till mail: info@theoutdoorfour.se Märk mailet "Evenemangsintresserad" så lägger jag till dig till alla andra som är med på intresselistan.
🥾En fot framför den andra🥾